Myror, myror, myror ...

Tisdag den 7 februari.

Jag såg dem redan första dagen. I en lång rad, prydligt, precis i ögonhöjd när jag satt vi skrivbordet. Små, mycket små. Men ändå tydliga i sin prydliga långa rad.

Eftersom jag inte gillar myror inomhus, tillkallade jag en av de manliga lärarna, som är lite av en allt i allo och tar lite mer ansvar än övriga. Han föreslog genast ett preparat på sprayflaska. Det hjälpte – ca ett dygn – sedan fortsatte myrorna sin stilla promenad på väggen. Nu när jag var medveten om problemet kunde jag se dem på flera ställen. Tror att de bor i dörrposten. Nästa tips var ”malkulor”. Och det verkar som det fungerar på den här storleken av myror, i alla fall.

I stället kan jag lägga märke till en ännu mindre sort. Om det råkar ligga någonting framme som eventuellt kan lukta lite sött, t ex en trasa som jag torkat bordet med och det fanns lite juice kvar, det gillas oerhört mycket av denna sort myror. Men var kommer de från? De bara finns där, och försvinner lika fort när det inte finns några läckerbitar i närheten. Något irriterande kan man tycka. I morse hittade jag några som drunknat i min vattenkokare. Hur många som ryms i min dator kan jag bara föreställa mig. I tekoppen om morgonen, i toalettväskan, på kylskåpet, i kylskåpet, på golvet, på väggen, ja överallt. Inte några mängder men några här och där. Som tur är har de inte invaderat min säng än.

Inser nu att dessa mina rumskamrater kommer att finnas kvar så länge som jag är här. Och inte gör de väl någon större skada – utom att de irriterar mig. Men ”so what” - lite får man räkna med att man får tåla.

Och nu ska jag borsta tänderna. Och först titta riktigt noga om det finns några myror i tandborstmuggen. För in i munnen vill jag inte ha dem. Är dessutom vegetarian ….

Solveig


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0