NZULEZU - en by på pålar

Söndag den 18 mars 2012.

NZULEZU betyder något som "village sitting on water" eller "surface of water".

Jag fann mig själv sittande i en kanot på en sjö, efter att ha blivit förd genom en tunnel av regnskog … Och jag tänkte: ”Vad gör jag här?” Kunde inte annat än le för mig själv. Framför mig satt en ung man som följt mig till det här stället och bakom mig satt ännu en ung man – som skulle guida mig på destinationen. De paddlade tappert och efter ca en timme var vi framme vid målet – en by byggd på pålar i vattnet.

Den här byn har funnits i ca 500 år och byggdes av människor som flydde från ett krig i Mali (eller Nigeria). Uppgifterna går isär lite. Orsaken till kriget var i alla fall att folket bodde i ett land med guld som den största naturtillgången. Det kom främlingar dit som ville bo där för att få tillgång till guldet, och krig bröt ut. Den ursprungliga befolkningen flydde till nuvarande Ghana och byggde sin by på vattnet för att bättre kunna undgå fiender.

Idag har byn ca 500 invånare. Det är en ”huvudgata” i byn och några ”tvärgator” som delar upp byn så att man kan bo familjevis inom sina respektive områden. I byn finns idag tre olika kyrkliga samfund representerade, en skola åk 1-6, en bar och ett ”gästgiveri”. Några prylbodar fanns också – förmodligen mest för turisternas skull.

Byn har en hövding och ett ”byråd”. Om man vill förflytta sig någonstans är det kanot som gäller. Det är vanligt att barnen får en kanot när de är 4 år. Så det vi såg var många kanoter – stora och små.

Lämplig tid efter födelsen blir man doppad 3 ggr i sjön och på så vis blir man skyddad från att drunkna.

Förutom fiske lever man på det man kan odla av frukt och grönsaker. Det finns ett område ca 1 km norr om byn som får användas av byborna till olika grödor.

Vad gör ungdomarna på sin fritid, kan man undra, om man inte vill bege sig till närmaste samhälle på land, och det tar ca 1 timme i kanot!!! Jag fick till svar att man kan gå till den lokala baren och ta något drickbart och lyssna på lite musik. Och någon gång kommer det en person med en TV så att de kan titta på t ex fotboll. Det finns ingen elektricitet utom ett litet elverk som används vid dessa tillfällen.

Den här byn är klassad som ett av UNESCOs världsarv. Den ligger i Västra Regionen i Ghana, nära havet och gränsen till Elfenbenskusten. Mycket sevärd och intressant att höra hur man kan leva på det här viset. Och de som bor här verkar trivas … Privatliv, undrar ni – ja inte mycket efter vad jag förstod. Det går nog inte att ha någon hemlighet där, inte.

Fantastisk dag.

Solveig

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0